Mesta tiden tillbringar jag i Kilsbergen, omgiven av gran- och tallskog. Solen kommer upp över trädtopparna och försvinner bakom en ridå av granar, tidigare än den behövt om inte granarna vore så höga.
När jag inte är i Kilsbergen är jag i Visby med obruten horisont och solnedgångar som kommer senare.
Att sitta på dessa tankestenar och låta tankarna virvla bort är befriande och har blivit till ett behov. Ett sätt att rensa bort gammalt för att sedan kunna tänka nytt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar