torsdag 24 december 2009

Vinterdagjämning i Visby


Minus 10 grader och en envis ostlig vind. Gästhamnen i Visby ligger i det närmaste öde, bara skrakar och annan sjöfågel som ligger i lä för vinden.
Man kan se det från två sidor, antingen sörja den sommar som varit med full aktivitet. Eller se fram mot kommande sommar. Vinterdagjämning är en vändpunkt, nu blir det bara ljusare och värmen är närmare för varje dag.

måndag 23 november 2009

Den 21 november 2009


Hela hösten har varit grå och fuktig. Det är klart att solen funnits där uppe någonstans, men ibland kommer tvivlet lika grått och fuktigt som naturen är. På mina resor i mellansverige har jag sett att det finns nyanser i det gråa, ibland kan man till och med ana en blå nyans. Men bara som hastigast, som om vädrets gråa makter tappat greppet för ett ögonblick för att genast återta det.
Men så, SMHI tipsade om sol och blå himmel redan flera dagar innan, och denna gång höll prognosen. En vinterblek sol segade sig upp över horisonten, liksom bara för att bevisa att den fortfarande finns kvar. Men det räckte för att locka ut mig med kaffetermos och kamera.

lördag 14 november 2009

Korsets kulle


Vi är på väg hem från Vilnius, mot båten i Riga. Vi hade hört talas om Korsets kulle och körde nu saktare för hitta den.
Så, ute på en äng låg den. Kors och krucifix i hundratals, kanske tusentals. Gamla grånande kors och nyare. Nygifta åker gärna hit och placerar ett krucifix, det betyder tur. I Riga låser man av samma anledning fast ett hänglås i räcket på en av broarna i staden.
Vid Korsets kulle finns kiosker där man kan köpa nya, massproducerade krucifix. Som om man kan köpa sig tur och lycka.

söndag 8 november 2009

Trotsar vintern


När vi åkte från Örebro var det 0-gradigt och ett tunt snötäcke täckte marken. Frosten hade för länge sedan avslutat blomningssäsongen för de flesta blommorna, bara höstastrarna kämpade på.
När vi några timmar senare anlände till Visby kändes både vinter och frost långt borta. Fallfrukten som låg på marken var ätbar och i rabatterna blommade ringblommorna, obekymrade av kommande snö. Även flugan verkar ta dagen som den kommer.

fredag 25 september 2009

Inte här!


Vi har rest länge, är på väg med en busslast varor som vi samlat in till ett barnhem i Novgorod. Vi har passerat gränsen mellan Lettland och Ryssland. Tullen tog "bara" fyra timmar, kön med långtradare räknade i dygn. Efter ändlösa mils åkande hittar vi ett litet café. En öl och ett besök på WC hägrade. Ölen höll betydligt högre klass än WC, vi är många som trotsar skylten.

lördag 12 september 2009

Skördetid


Sommaren har kulminerat, det måste jag nu inse. På träden hänger mogna äpplen och väntar på att bli nedplockade. Förr hade man fina emaljerade skyltar på sina fruktträd så man visste vilken sort det var. Idag köper man gula eller röda äpplen i butikens frukthörna. Och de som har lyckan att ha egna träd får gå till en kännare, en pomolog. Likt en vinkännare smakar han, tittar, doftar och hm-ar.

lördag 22 augusti 2009

Bara spåren finns kvar ....


Solen skiner från en nästan molnfri himmel, havet glittrar och vattnet är varmt. De flesta har återvänt till sina arbetsplatser och kommer att under elva månader längta tillbaka. Kvar finns några representanter för den gråhåriga generationen. De som slutat jobba på karriären och nu har tid att njuta av sensommaren vid havet. De som fortfarande jobbar men med ett annat perspektiv på tillvaron. Nu är det deras barn som sliter med karriären.

måndag 17 augusti 2009

Höst i sommarparadiset


Stockholmsveckan känns avlägsen, medeltidsveckan har försvunnit, skolorna börjar så smått sin start inför hösten. Måsar och trutar intar åter badbryggor och sandstränder. Vattnet är fortfarande varmt, vindarna är ljumma. På morgonen kommer de fastboende vandrande med badrockar och baddräkter för ett dopp innan dagens knog börjar. Strax efter detta kort togs bröt solen igenom och glittret i vågorna blev åter somrigt. Kallis (Visby) vilar tills nästa säsong.

söndag 9 augusti 2009

Jajce 2009


Hade förmånen att få tillbringa en vecka hos vänner i Jajce i den bergiga delen av Bosnien denna sommar. Staden är bland annat känd för att Tito skrev under dekretet som skapade Jugoslavien här. Bosnien räknas idag som mest muslimskt, jag räknar mig som kristen. Detta hindrade oss inte från långa och intressanta samtal om kriget på 1990-talet. Ibland var morfar med och då utvidgades historielektion att omfatta partisanerna under 2:a världskriget. Levande historia som lever tack vare att berättarkonsten fortfarande hålls vid liv. Men såren från konflikterna finns kvar inuti människorna. Annat är det med husen, de är renoverade inuti medan skottskadorna finns kvar i fasaderna.