Vandrar i Kilsbergen en härlig septemberdag. Här lever legender och historier om allsköns knytt och vättar. Tidigare, när Alvar fanns bland oss, kunde det bli riktigt skrämmande när han berättade om alla okända krafter som slängt de klippblock som kantar vägen till Tomasboda. Alvar visste att berätta, att när någon uttryckte tvivel om att vättarna fanns kastade de klippblocken efter de misstroende. Andra hävdar att det är vatten som frusit i sprickorna och på så vi sprängt berget, men ...?
Alvar kunde allt om den tidiga gruvbrytningen, om att sköta en mila och att hålla sig sams med de olika väsen som hjälpte, och ibland stjälpte, som bara fanns där. Vägen upp till Tomasboda bär Alvars namn till hans minne. Här finns också olika skulpturer sågade ur trädstammar som minner om den tiden, här en kolargubbe på väg till sin mila.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar